Har du koll på frukterna och bären som kan användas till vinet?

För bästa möjliga resultat vid tillverkning av vin är det betydelsefullt att frukterna som används behandlas på rätt vis. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som sannerligen rekommenderas för att erhålla bättre koll. Den är fylld med goda råd och tips. Författaren har flera års erfarenhet av vinframställning och redogör utförligt och detaljerat hur man bör gå till väga.

I vinframställningen ska man göra skillnad på annorlunda sorters bär, och olika sorters frukter. Varje specifikt bär eller frukt kräver nämligen sin unika procedur.

Hårda och saftiga frukter såsom päron, pumpa och äpple ska sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att också stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och motsvarande kan man införskaffa en äppeldelare som fungerar utmärkt för att sära äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna mycket med fruktrester och jäsningen som krävs är ungefär 3-4 dygn.

Erlandsen tar självfallet också upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är betydelsefullt att sortera bort blad och även dåliga stjälkar från bären. Därefter ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna eller en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.

Kärnor från till exempel körsbär och plommon kan man när man silat samla in för att göra Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ca 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.

Trots att rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går sålunda så klart att göra läckert vin på rabarber. Men man bör tänka på att rabarber enbart ska användas för vinframställning i maj samt juni. Ifall rabarberna är för gamla eller träiga kan vinet få en besk smak som ej är önskvärd. För att undvika att vinet ska bli ljusrött bör stjälkar skollas med kokande vatten och skalas. jäsa rödvin.

Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ungefär 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa sedan ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till nästa dag. Häll försiktigt och noga över saften i ett jäskärl. Vid vårdslöshet kan vit bottensats som bildats komma med. Därnäst tillsätter man socker och vatten enligt recept.

Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Med tanke på att de har en enorm aromrikedom och består av mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att avlägsna stjälk och fluga. För att till exempel få bort alla kärnor i ett nypon ska man dela det isär och spola med varmt vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon ska helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som ska behandlas hela och frusna.

En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man hälla kokande vatten över dem och därefter låta dem vara till nästkommande dag. Det medför att bären sväller uppemot 4 gånger sin torkade storlek. Behandla dem därför inte i ett för litet kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk också på att det kokande vattnet som ska hällas över bären bör vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligtvis bli runt 2-5 liter vatten.

Det går att köpa exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går dessutom att hitta i butiker på webben.

Det går också helt utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man bör beakta att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och bör för den skull undvikas. Vad gäller must så bör det jäsa drygt 2-3 dagar innan socker tillsätts.

Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar normalt rymma 1 kg vilket ger ca 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs således för ca 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och därefter ska förkultur tillsättas. Satsen bör jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten samt socker.

Ett ytterligare exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas till vinframställning. Man bör dock vara aktsam med att inte använda allt för söt saft. Ha därför koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan endast användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft

För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att testa att frambringa vin på maskrosor eller fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela medräknat stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas skild.

Maskrosor eller fläderblommor placeras i en gryta eller liknande med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka sakta under lock till dess de faller samman, vilket vanligtvis tar cirka 3-5 minuter.

Därefter ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Exempelvis kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin alternativt 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker samt vatten i enlighet med recept.